Stora ord och stora tankar

"Du sa en gång till mig att du så gärna skulle vilja tro, men att du inte kan. Att Gud aldrig har funnits där för dig och att du inte kan tro på att han skulle kunna låta så här mycket
hemskt hända dig och dina nära. Du sa att du inte har någon tro och inget hopp på Gud.
Att han inte gjort annat svikit dig och vänt dig ryggen. Men förstår du inte? Det var inte
meningen att du skulle överleva den där bilolyckan, men det gjorde du. Och se på dig, se 
hur bra du mår idag! Gud var med dig. Han räddade dig och din familj. Gud finns där för
dig, han både ser och hör dig nog, du har bara inte förstått det ännu. Du vill inte tro det."

Min vän sa det här till mig, och efter att fått höra det kände jag mig väldigt liten på nått sätt.
Jag önskar att jag kunde tro, men allt i mig jobbar emot det. Men de här orden fick mig ändå
att börja tänka. Stora tankar. Det nästa min vän sade fick tårar att bildas i mina ögon.

"Du har en uppgift i livet, den där bloggen om Panikångest som du skriver, har du alls nån
aning om hur många du hjälper med den? Hur många som hittar stöd och styrka ur dina
texter? Att du överlevde, kämpade och kom så här långt var din mening med livet. Och att
du får chansen att skriva om det och hjälpa andra som mår dåligt är ju alldeles fantastiskt.
Det är din uppgift,  jag letar fortfarande efter min och hoppas jag kommer hitta den."

Det som inte dödar dig, gör dig starkare - bokstavligen den här gången. De här stora orden
och stora tankarna lämnade mig långt ifrån oberörd. Var det meningen att jag skulle vara
med om olyckan och må dåligt för att sedan bli stark igen? Är det meningen att jag ska få
dela med mig av mina erfarenheter åt er, och kanske, förhoppningsvis kunna hjälpa er att
må bättre? Hade Gud mig att gå igenom allt det svåra för att jag skulle bli starkare?

Ny undersökning!

Som ni ser kära läsare har jag startat en ny undersökning här på bloggen! Uppe till vänster hittar
ni undersökningen där vi kan svara på frågan: Tar du något antidepressivt läkemedel? (SSRI)
Ni kan välja mellan svarsalternativ under. Jag hoppas ni ställer upp och svarar! Tack på förhand!

Här har ni sammanställningen av den första undersökningen som gjordes här på bloggen. 
länk till inlägget: http://panikangestattack.blogspot.fi/2012/06/undersokning.html

En låt, tusen känslor.

Ni vet hur en låt kan trollbinda en, hur man skakas om och tar in varje ord i texten som sjungs.
En låt, tusen känslor. Jag har många låtar som berör mig och som jag har olika minnen till, bra
och dåliga. Musik är en väldigt stor del av mitt liv och har alltid hjälpt mig att må lite bättre.

En speciell låt finns dock. En låt som jag hörde om och om och om och om och om och om igen.
En låt jag lyssnade på en kväll för snart 7 år sedan, kvällen då min älskade morfar gick bort. Jag
lyssnade på den här låten i stunden då han gick bort. Flera timmar i sträck före och efter. Den fick
mig att klara kvällen och natten. Sen den kvällen har jag inte hört på den här låten en enda gång.
Jag har inte kunnat. Den väckte för många hemska känslor inom mig. Jag provade sätta på den
några ggr, men tårarna bara rann, helt okontrollerat. De slutade inte rinna på länge länge länge.

Efter min älskade morfars bortgång blev jag sjuk. Jag blev djupt deprimerad och led i många år
av ätstörningen anorexi. Ironiskt nog är det just den här låten som jag så noga undvek som jag
egentligen borde ha lyssnat på under de svåra åren. I skrivande stund sitter jag och lyssnar på
låten i fråga. om och om och om igen. Tårarna rinner, men de känns ändå okej. Det blir nog bra.


Celine Dion - I Surrender

There's so much life I've left to live 
And this fire is burning still
When I watch you look at me
I think I could find the will
To stand for every dream
And forsake this solid ground

And give up this fear within 
Of what would happen if they ever knew
I'm in love with you

'Cause I'd surrender everything
To feel the chance to live again
I reach to you
I know you can feel it too
We'd make it through
A thousand dreams I still believe
I'd make you give them all to me
I'd hold you in my arms and never let go
I surrender

I know I can't survive 
Another night away from you
You're the reason I go on
And now I need to live the truth
Right now, there's no better time
From this fear I will break free
And I'll live again with love
And no they can't take that away from me
And they will see

'Cause I'd surrender everything
To feel the chance to live again
I reach to you
I know you can feel it too
We'd make it through
A thousand dreams I still believe
I'd make you give them all to me
I'd hold you in my arms and never let go
I surrender

Every night's getting longer
And this fire is getting stronger, babe
I'll swallow my pride and I'll be alive
Can't you hear my call
I surrender all

Fredrikas inlägg om att vinna!

Här har ni en verkligt stark tjej! Jag ville länka detta inlägg hon skrivit om hur det känns 
att vinna för det är så otroligt peppande. Fredrika har jobbat hårt och har vunnit över sin
sociala fobi. Hon är verkligen en förebild och en riktig kämpe. Hon har kommit så otroligt
långt och mår idag bra. Hon tar sig an nya saker och vågar så mycket. Alla reser sig upp och
ger henne en stor applåd. Bra jobbat Fredrika! Du är en sann förebild och du ska vara stolt!

"Jag har frigjort mig från mina handbojor och är redo
att ta emot allt som livet kastar på mig. Bring it on!

Det positiva som social fobin och ångesten gav mig var att idag har jag så lätt för
att älska livet. Att bara strosa runt i en affär är underbart, att träffa nya människor
är det bästa jag vet och så har jag väldigt lätt för att strunta i småsaker. Det finns
inga problem helt enkelt och finns det så löser jag dom."

länk till inlägget: http://fredrikasnellman.blogspot.fi/2013/01/lite-om-hur-det-ar-att-vinna.html

Ta efter henne kära läsare, läs hennes blogg för den är verkligen peppande! Man kan vekrligen lyckas
här i livet. Fast det känns jobbit och svårt så får ni inte ge upp. Se hur långt Fredrika kommit! Ni kan
om ni vill! Ta små steg i taget och tänk er in i framtiden, se ljus och glädje där. Se er som starka! :)

Kommentar: Hoppas du hade en fin jul och nyår. Hur står det till med dig? /Karin

Svar: Tack för kommentaren! Hoppas det nya året börjat bra för dig :)

Just nu mår jag ganska bra. Lite sämre än tidigare i höst och vinter men det
går i alla fall. Det måste det ju, eller hur? Jag har inga panikattacker och känner
knappt av några symtom på panikångest alls längre. Lite lätt obehag kan uppstå
ibland när jag är långt hemifrån eller när jag ska in i en stor affär, men annars
går det riktigt bra numera.  Jag är inte längre lika rädd och osäker på mig själv.

Dock har ångesten lite svårare att ge med sig. Jag känner av den dagligen och kan falla
ner i riktiga ångestluckor ibland. Men jag gör mitt bästa för att hålla mig ovanför ytan.
Jag ger fan i ångesten som skrapar på insidan och ler stort istället. Jag talar om saker
som bekymrar mig och försöker få mig själv att inse att jag nog ska klara det. Att det
går bra och att det inte är någon fara. Jag vet att känslorna av ångest fösvinner bara jag
inte visar mig svag. Att hela tiden hålla på med något hjälper. Träning är också bra!

Det är svårt att hela tiden vara stark, och emellanåt hinner verkligheten ikapp mig. Då kan
jag drabbas av ångestattacker och bara gråter och skriker. Men det går över, som det mesta.
Med hjälp och stöd från mina nära och kära klarar jag vardagen alldeles utmärkt. Jag vägrar
ge upp och "skrattar farorna rakt i ansiktet" istället för att låta dem ta över. Det går bra.

Vad är en whiplash-skada?

Whiplash-skada innebär en skada i nacken/ryggen som en följd av exempelvis en bilolycka.

Fenomenet innebär en accelerations-deceleration av huvudet, vilket kan leda till en 
sträckning i nacken då huvudet kastas framåt och bakåt. Den absolut vanligaste orsaken
till skadan är kollisioner med påkörning bakifrån men även andra orsaker såsom frontal-
krockar, singelolyckor och sidokollisoner förekommer.  En whiplash skada kan även uppstå
från olyckor utanför trafikmiljön. Skadan kan vara av olika grad med olika typer av symtom
och besvär för alla människor. Det kan handla om kortvariga och övergående symtom som
endast varar i några dagar eller några veckor. Hos 5-10% av de som drabbas blir symtomen
kroniska. Symtomen på skadan kan uppkomma under de följande två dygnen efter olyckan.

Vilka är symtomen för en whiplash-skada?

Symtomen är individuella och varierar ofta i styrka. De symtom som kan uppstå är yrsel,
smärta och stelhet i nacke och rygg, domningar i händer och armar och huvudvärk.

Tveka aldrig att ta kontakt!

Fråga: Får man maila dig? Känner igen mig så mycket i det du skriver om bilolyckan...

Svar: Kära läsare, tveka aldrig att ta kontakt med mig! Det är för er jag finns här och
det är för er (och min egen) skull jag skriver i den här bloggen. Fundera aldrig över det,
utan bara kör på! Lämna en kommentar eller skicka ett mail till adressen:

 panikangestattack@hotmail.com  

Jag svara på alla mail och på alla frågor om jag bara kan. Om ni funderar på något eller bara
vill prata om något så finns jag här. Jag lyssnar gärna om det är något ni vill berätta. Många

mail har kommit in angående min whiplash-skada och bilolyckan i allmänhet. Tänkte ta och
skriva lite om nackskador efter bilolyckor  i ett inlägg. Inga frågor är dumma, kom ihåg det!