En vacker låt som jag vill dela med mig av åt er läsare, den här sången riktar jag åt er!
because: I believe I believe I believe - In you

Lonely
The path you have chosen
A restless road
No turning back
One day you
Will find your light again
Don't you know
Don't let go
Be Strong 

Follow your heart
Let your love lead through the darkness
Back to a place you once knew
I believe I believe I believe
In you
Follow your dreams
Be yourself, an angel of kindness
There's nothing that you can not do
I believe I believe I believe
In you 

Tout seul
Tu t'en iras tout seul
Coeur ouvert
A l'univers
Poursuis ta quête
Sans regarder derrière
N'attends pas
Que le jour
Se lève 

Suis ton étoile
Va jusqu'où ton rêve t'emporte
Un jour tu le toucheras
Si tu crois si tu crois si tu crois
En toi
Suis ta lumière
N'éteins pas la flamme que tu portes
Au fonds de toi souviens-toi
Que je crois que je crois que je crois
En toi 

Someday I'll find you
Someday you'll find me too
And when I hold you close
I'll know that it's true 

Follow your heart
Let your love lead through the darkness
Back to a place you once knew
I believe I believe I believe
In you
Follow your dreams
Be yourself, an angel of kindness
There's nothing that you can not do
I believe I believe I believe
In you 

I believe I believe I believe In you

Stora ord och stora tankar

"Du sa en gång till mig att du så gärna skulle vilja tro, men att du inte kan. Att Gud aldrig har funnits där för dig och att du inte kan tro på att han skulle kunna låta så här mycket
hemskt hända dig och dina nära. Du sa att du inte har någon tro och inget hopp på Gud.
Att han inte gjort annat svikit dig och vänt dig ryggen. Men förstår du inte? Det var inte
meningen att du skulle överleva den där bilolyckan, men det gjorde du. Och se på dig, se 
hur bra du mår idag! Gud var med dig. Han räddade dig och din familj. Gud finns där för
dig, han både ser och hör dig nog, du har bara inte förstått det ännu. Du vill inte tro det."

Min vän sa det här till mig, och efter att fått höra det kände jag mig väldigt liten på nått sätt.
Jag önskar att jag kunde tro, men allt i mig jobbar emot det. Men de här orden fick mig ändå
att börja tänka. Stora tankar. Det nästa min vän sade fick tårar att bildas i mina ögon.

"Du har en uppgift i livet, den där bloggen om Panikångest som du skriver, har du alls nån
aning om hur många du hjälper med den? Hur många som hittar stöd och styrka ur dina
texter? Att du överlevde, kämpade och kom så här långt var din mening med livet. Och att
du får chansen att skriva om det och hjälpa andra som mår dåligt är ju alldeles fantastiskt.
Det är din uppgift,  jag letar fortfarande efter min och hoppas jag kommer hitta den."

Det som inte dödar dig, gör dig starkare - bokstavligen den här gången. De här stora orden
och stora tankarna lämnade mig långt ifrån oberörd. Var det meningen att jag skulle vara
med om olyckan och må dåligt för att sedan bli stark igen? Är det meningen att jag ska få
dela med mig av mina erfarenheter åt er, och kanske, förhoppningsvis kunna hjälpa er att
må bättre? Hade Gud mig att gå igenom allt det svåra för att jag skulle bli starkare?

Fredrikas inlägg om att vinna!

Här har ni en verkligt stark tjej! Jag ville länka detta inlägg hon skrivit om hur det känns 
att vinna för det är så otroligt peppande. Fredrika har jobbat hårt och har vunnit över sin
sociala fobi. Hon är verkligen en förebild och en riktig kämpe. Hon har kommit så otroligt
långt och mår idag bra. Hon tar sig an nya saker och vågar så mycket. Alla reser sig upp och
ger henne en stor applåd. Bra jobbat Fredrika! Du är en sann förebild och du ska vara stolt!

"Jag har frigjort mig från mina handbojor och är redo
att ta emot allt som livet kastar på mig. Bring it on!

Det positiva som social fobin och ångesten gav mig var att idag har jag så lätt för
att älska livet. Att bara strosa runt i en affär är underbart, att träffa nya människor
är det bästa jag vet och så har jag väldigt lätt för att strunta i småsaker. Det finns
inga problem helt enkelt och finns det så löser jag dom."

länk till inlägget: http://fredrikasnellman.blogspot.fi/2013/01/lite-om-hur-det-ar-att-vinna.html

Ta efter henne kära läsare, läs hennes blogg för den är verkligen peppande! Man kan vekrligen lyckas
här i livet. Fast det känns jobbit och svårt så får ni inte ge upp. Se hur långt Fredrika kommit! Ni kan
om ni vill! Ta små steg i taget och tänk er in i framtiden, se ljus och glädje där. Se er som starka! :)

Kommentar: Hoppas du hade en fin jul och nyår. Hur står det till med dig? /Karin

Svar: Tack för kommentaren! Hoppas det nya året börjat bra för dig :)

Just nu mår jag ganska bra. Lite sämre än tidigare i höst och vinter men det
går i alla fall. Det måste det ju, eller hur? Jag har inga panikattacker och känner
knappt av några symtom på panikångest alls längre. Lite lätt obehag kan uppstå
ibland när jag är långt hemifrån eller när jag ska in i en stor affär, men annars
går det riktigt bra numera.  Jag är inte längre lika rädd och osäker på mig själv.

Dock har ångesten lite svårare att ge med sig. Jag känner av den dagligen och kan falla
ner i riktiga ångestluckor ibland. Men jag gör mitt bästa för att hålla mig ovanför ytan.
Jag ger fan i ångesten som skrapar på insidan och ler stort istället. Jag talar om saker
som bekymrar mig och försöker få mig själv att inse att jag nog ska klara det. Att det
går bra och att det inte är någon fara. Jag vet att känslorna av ångest fösvinner bara jag
inte visar mig svag. Att hela tiden hålla på med något hjälper. Träning är också bra!

Det är svårt att hela tiden vara stark, och emellanåt hinner verkligheten ikapp mig. Då kan
jag drabbas av ångestattacker och bara gråter och skriker. Men det går över, som det mesta.
Med hjälp och stöd från mina nära och kära klarar jag vardagen alldeles utmärkt. Jag vägrar
ge upp och "skrattar farorna rakt i ansiktet" istället för att låta dem ta över. Det går bra.

Kära läsare, känner ni till andra bloggar som ni blivit inspirerade eller hjälpta av?
Bloggar om ångest, panikångest, social fobi, depression eller annat liknande?

Här är en tjej som kontaktade mig och vill dela med sig av sina tankar åt er:
http://fridapeterssons.webblogg.se/

Dagens uppmuntrande ord!

Varje dag är ett mål - en chans. En chans att lyckas!

Stay Strong

Hejsan allihopa! Tänkte ta och uppdatera lite här nu. Jag mår bättre, men jag mår inte helt bra. Det går
inte en dag utan att panikångesten gör sig påmind men den nya medicinen tycks ändå hjälpa bättre än
den gamla. Jag har i alla fall inte lika mycket ångest som tidigare och inte lika ofta heller.

Jag kan faktiskt känna glädje nu. Ibland. Jag har fortfarande svårt att se fram emot saker, men jag oroar
mig heller inte lika mycket för framtiden. Jag försöker ta dagen som den kommer, men det är inte helt
lätt. Annars så strävar jag efter att göra saker som jag mår bra av. Jag tränar, träffar vänner och är med
min sambo. Jag är mycket utomhus i solen (det får en automatiskt att bli lite lyckligare) :) och försöker
att ständigt påminna mig om alla de saker jag faktiskt lyckats med. Sommaren ligger framför oss nu,
jag hoppas att ni alla kan känna glädje och förväntan över vad sommaren kommer att föra med sig.

Njut nu gott folk, sommaren är en tid av glädje och lycka. Lova mig att ni inte går ner er i negativa
tankar! Försök istället se allt det fina ni har runt omkring er. Ni har alla chanser att lyckas. Sköt om er!

Dagens uppmuntrande ord 2!

Kom ihåg att du är vacker, och att du räcker till precis så som du är!

I dessa tider

är min högsta önskan att få vara frisk! Våren kommer och folk börjar så småningom krypa ut från sina
hålor där de hållit till över vintern. Fester och gemensamma roliga tillställningar lockar, men ack nej. Min
panikångest sätter käppar i hjulen. Min störning sätter stopp för allt det roliga. Jag vågar mig inte ut i livet.
Jag vågar inte utsätta mig för alla de faror som hotar där ute. Jag kan inte gå på krog, jag kan inte träffa
allt för många människor. Jag kan inte vara på förfester - det känns alldeles för avlägset just nu.

Lyckligt nog finns det ju ändå saker jag som jag klarar av. Jag klarar av att gå till gymmet och träna och att
handla det nödvändigaste i matväg från en lite mindre butik. Jag klarar av att sitta i bil och att träffa mina
närmsta vänner utomhus! Det får räcka än så länge. Jag får klara mig med det jag har. Och nog är det ju
tur att jag har min sambo. Min klippa i stormen och räddare i nöden. Jag har ju egentligen inget behov av
att springa på barer. Jag behöver inte leta längre. Jag är hel. Jag har det jag behöver. Jag är bara något av-
skärmad från resten av omvärlden. Men det går bra ändå. Jag klarar mig, och en dag kommer jag nog dit.
En dag blir jag bättre! Och då den dagen kommer, ska jag ta alla med storm! Jag kommer bli modig, en dag.

Dagens positiva tankar

(Här kommer ett inlägg för att demonstrera hur mitt häfte med positiva tankar kommer se ut).

Fredagen den 24 februari 2012

- Jag sov bra inatt
- Solen skiner
- Jag var hos psykologen
- Jag var och lånade böcker vid biblioteket
- Jag har inte huvudvärk
- Det är fredag
- Jag är ledig
- Ikväll ska vi till hundkenneln
- Jag är ledig i 9 dagar!