Vi är många som börjar våra dagar med tabletter

För att orka, för att kunna och för att klara av de krav som ställs på oss. Det är inget konstigt med
det. Man kan inte förväntas vara stark i alla lägen. Ibland behöver man få bryta ihop för att kunna
fortsätta framåt. För att kunna hänga med i det hektiska tempot behöver en del personer mer stöd
och hjälp än andra. Om mediciner kan utgöra ett stöd för någon är det något alldeles fantastiskt.

För mig kom medicinerna att bli min räddning. En väg ut och något stadigt att hålla fast vid. När jag
var längst ner under ytan - insåg jag, att nu kan ingenting bli värre. Det kan bara inte bli värre än så här.
Att börja ta mediciner mot min depression och panikångest var skrämmande, men samtidigt var det
en sista utväg. Medicinerna kom att hjälpa mig på min väg mot en förbättring, de höll mig flytande.