Ingen panik? - Full panik!

Jag är mycket bedrövad och missnöjd med mig själv. Jag ångrar att jag låtit den kognitiva beteende - terapin
lämna åt sitt öde. Det har inte varit min mening, men det bara blev så. Självfallet ska jag genast ta upp den
igen och fortsätta. Hoppas den här tre veckors pausen inte påverkar resultatet! Jag har förstås mina orsaker
varför jag övergett terapin. Det har i mitt liv hänt så hemskt mycket den senaste tiden att jag helt enkelt inte
mäktat lägga energi på terapin. Den lilla dos av energi som jag lyckas få fram i dessa tider tvingas jag dela
jämt över dagarna så att jag ska orka med skolan, träningen och att ta hand om mig själv. Det sistnämnda
blir dock inte allt för uppmärksammat heller. Nåväl, nu ska jag i alla fall ta nya tag och fortsätta med boken
Ingen panik igen. Känner att det kan vara läge för lite terapi nu. Ha en bra dag alla läsare. Ta hand om er!