Min ångest är med mig, från morgon till kväll

Trycket i bröstet. Den oroliga känslan som sprider sig i hela kroppen. Tankarna börjar snurra vilt omkring:
"Vad är det för dag? vad skall jag göra, vad kommer hända idag? kommer jag ens överleva? vad kommer
bli svårt? kommer allt bli alldeles fruktansvärt idag? oj nej, allt kommer skita sig. Jag kommer att dö idag".

Jag börjar automatiskt bygga upp min förväntans-ångest redan från första vakna stund. Min ångest är
med mig, från morgon till kväll. Genast när jag vaknar på morgonen förväntar jag mig det värsta av dagen,
och vad den kommer föra med sig. Detta är ett beteende jag mer än gärna skulle vilja vänja mig av med.
Jag vill kunna vakna på morgonen och tänka: "oj vad skönt med en ny dag, idag skall jag göra det bästa
av dagen, jag ska ta vara på den och vara riktigt glad". Hur kan det vara så svårt att vända tankarna till
något positivt? Jag har ju lyckats förr, varför går det inte nu? Ska ta upp detta med psykologen imrogon.