fredag, januari 27, 2012
Jag tror verkligen på min medicinering. Jag litar på den och är väldigt säker på att det är med hjälp
av medicinerna som jag tagit mig såhär pass långt. Där jag är idag, i det mående jag befinner mig i
är jag trygg. Jag mår inte bra, men jag mår lite bättre. Världen svajar inte längre lika mycket.
Tillvaron kretsar inte enbart kring panikångesten och rädslorna. Jag klarar faktiskt av att göra saker,
begränsat förstås, men ändå. Det är en bit på vägen igen. Ett av delmålen som blivit uppnådda.
Det är tack vare medicineringen Citalophram 20mg som jag nu kan känna ett inre lugn. Ett lugn som
medför trygghet i tillvaron. Självklart är jag fortfarande rädd för att få en ny attack, men hela dagens
program påverkas inte längre av rädslorna. Medicinen ger mig ett stöd att luta mig tillbaka på, och jag
litar på mig själv mera nu. Jag tror att jag klarar av saker och behöver inte isolera mig på grund av rädsla.
Om ni överväger att söka hjälp för er ångest, era rädslor eller symtom som kan tillhöra panik syndromen,
tveka inte! Gör det. Det är inte lätt att tala om sina känslor och sina rädslor, det är faktiskt riktigt riktigt
svårt och obehagligt. Men tro mig, det hjälper. Det är värt det. Om ni ska få medicin och är osäkra över
biverkningar och annat, så är det helt normalt. Man ska självfallet vara skeptisk till nya preparat. Men i
detta fall så är det verkligen en bra lösning. Ni kommer att må så mycket bättre med hjälp av medicinen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag har övervägt medicinering men känner att det inte är något för mig. jag är rädd att bli beroende av dem och känslan av att inte klara sig utan dem. Eftersom att jag har upplevt perioder då min panikångest är kontrollerbar så vågar jag inte riktigt gå över till piller. men i veckan besökte jag vårdcentralen för att få en remis till vuxenpsykiatrin. och tjejen jag träffade föreslog att jag skulle börja med medicinering. Sitter i en kluven situation för jag tror inte att medicin kan "lösa" mina problem, samtidigt som jag känner mig frestad att testa. Vad var det som fick dig att testa, vilket argument vägde tyngst så att säga?
SvaraRadera